Förra måndagen hade Crowdculture ett av sina “häng” där de informerar lite om sig själva och om crowdfunding i allmänhet. Det ger också möjlighet att träffa andra likasinnade inom olika kultursammanhang. Jag var där tillsammans med ett tiotal personer som hade samlats i Fabels kontor på Sveavägen. Fabel Kommunikation drog igång initiativet till Crowdculture. De ligger även bakom andra initiativ såsom Lunch Beat.

Idén till Crowdculture föddes genom att de ställde sig frågan “Hur skulle vi designa kulturens finansiering om vi kom på det idag?”. Crowdfunding i sig är inget nytt och begreppet myntades kring 2006. Crowdculture drog igång sin verksamhet 2009 och har så här långt finansierat 24 projekt. Intressant statistikfakta var att medelåldern på användarna är 42 år. Det dödar lite myten om att händelser på nätet är mest för ungdomar.

Crowdculture har även samarbete med liknande organisationer i Europa då det har visat sig kunna bli snårigt när det gäller crowdfunding och skatteregler i olika länder. Kickstarter och andra USA-baserade organisationer har hittills inte behövt tackla detta då den stora massan av både projekt och donatorer/funders är baserade i samma land. De erbjuder oftast att även internationella projekt kan sättas upp, men då med hänvisning till att man själv är ansvarig för att följa eventuella lokala lagar och skatteregler. Andra sajter, som Gigfunder, vänder sig än så länge bara till den lokala marknaden.
För ett land som Sverige med 9 miljoner invånare har man såklart inte samma möjligheter som ett land med 300 miljoner invånare. Därför är samarbetet med Europa ett bra initiativ då man inte bara når en större massa utan även också större möjligheter för ett europeiskt projekt. Samarbetet är i sin linda och det lät som att det mesta kommer vara klart till 1 september i år.

Den stora skillnaden med Crowdculture mot liknande tjänster är att man även kan få en del av finansieringen från offentliga fonder. När man skapar sitt projekt får man förslag på fonder som verkar falla inom ramen för det aktuella projektet som man då kan klicka i en intresseanmälan för. Fonder får i sin tur en notifiering att nu finns det ett projekt som ni kan tänkas vara intresserade av att stödja och så kan de klicka sig in och trycka ja eller nej. Det innebär att den finansiering som projektet kan få inte bara doneras av godhjärtade medmänniskor utan offentliga medel, som annars kanske var okända för mig som projektskapare, blir tillgängliga. En förutsättning är så klart att projektet uppfyller de krav och inriktningar som de aktuella fonderna har. En annan klausul att tänka på är att för att kunna få del av de offentliga bidragen krävs att månadsstödjare inom Crowdculture stöder ditt projekt. En hel del makt ligger alltså i händerna på de som stöder projekt med månadsinsättningar jämfört med de som gör en engångsinsättning. Det är först när ett projekt har en månadsstödjare som det kan bli aktuellt för offentliga stöd. Du måste även själv som projektskapare vara månadsstödjare. Det bygger på idén om ett community och vill du själv få stöd måste du stödja andra.

Att skapa sitt projekt och hantera kampanjen tar så klart tid. Ju mer arbete du lägger ner på kampanjen desto större chans är det att lyckas. Crowdculture berättade att i genomsnitt, av de projekt som gjorts, var tiden man la ner jämfört med finansieringen man fick ut värt ca 1700 kr/tim. Även om det inte är någon garanterad siffra så var det intressant information att minnas när man sitter där och knåpar ihop sin kampanjvideo.

Så varför skulle man skapa en kampanj?
Crowdculture tog upp fyra punkter som svar på frågan varför:

• Indikation på publikintresse
  Man kan på ett enkelt sätt få indikationer på om ens idé verkar bra. Om många verkar intresserade så kan det vara en god idé att fortsätta. Och tvärtom…
• Billig marknadsföring
  Man kan snabbt sprida information till sin närmsta krets, som i sin tur sprider vidare och har man tur blir kampanjen viral och sprids hej vilt.
• Bevisa och/eller involvera partners
  Kanske har man redan viss finansiering eller har tänkt att söka finansiering på annat håll och då kan en crowdfunding vara ett bra sätt att bevisa att intresse finns. Se här, jag har redan ordnat 10 000 SEK via crowdfunding, ni borde också vara med på tåget!
• Minska risk genom tidiga pengar
  Om man exempelvis vill sätta upp en föreställning så vet man redan att premiären är utsåld för donatorerna har redan köpt sina biljetter. Det blir inte samma risk att sätta igång hela processen.

De identifierade även tre kategorier av sökande:

• de som behöver toppfinansiering i slutet av ett projekt. Ex om man som band redan har spelat in en skiva och nu behöver finansiering för att marknadsföra den.
• tidiga projekt för delfinansiering. Ex där projektet inte har startat än men man kommer att finansiera delar av projektet på annat sätt.
• litet projekt där man söker hela finansieringen

De nämnde även att det har hänt att om ett projekt ligger nära sitt mål mot slutet av tiden för kampanjen så kan fonder, som redan stött projektet, gå in och stödja exempelvis de sista 5 procenten för att se att projekten förverkligas.

Crowdculture har satt ihop en mall inför planeringen av en kampanj, workshop.pdf, som kan vara bra för en själv att tänka igenom och fylla i planeringen av sitt projekt. De har även tagit fram en liten skola för hela processen.
I mallen definieras tre intressenter: Den innersta kretsen, direkta intressenter och indirekta intressenter. Den innersta kretsen kan vara de 10 i ens bekantskapskrets som man vet kommer att stöjda projektet. Direkta intressenter är exempelvis personer som köper biljetter till evenemanget. Indirekta intressenter är de parter som är sekundära, till exempel en teater som låter föreställningen spelas där men säljer egna biljetter.
Intressenterna kan även vara bra att ha i åtanke när man skissar fram de olika belöningar som kommer att ingå i kampanjen. Crowdculture rekommenderar att tänka på att göra något för varje målgrupp på olika nivåer.
Belöningssystemet går ut på att man erbjuder alla som donerar till projektet en belöning tillbaka. Vanligtvis läggs dessa i olika nivåer beroende på belopp. Som exempel skulle man som band kunna erbjuda:
50 kr – du listas på vår tacksida på hemsidan
100 kr – vår färdiga cd
250 kr – vår cd och en t-shirt
500 kr – cd, t-shirt och gratis inträde på valfri konsert där du följer bandet hela kvällen från soundcheck till efterfest
1000 kr – en akustisk konsert hemma i ditt vardagsrum

Idag kan man inte välja olika nivåer av finansiering för sitt projekt som i andra liknande tjänster. Istället sätter du din nivå och när 100% är finansierat avslutas kampanjen och det är dags att genomföra projektet, oavsett när det sker under själva kampanjtiden. En kampanj kan pågå upp till 120 dagar. Fram tills kampanjen når 100% kan man som projektskapare när som helst avbryta sitt projekt, då går alla pengar tillbaka till respektive donator. Innan 100% är uppnått kan även donatorerna ändra sig och fördela sina pengar till något annat projekt. Efter att 100% är uppnått skapas däremot kontrakt mellan de olika parterna och det är dags för dig som projektskapare att leverera!

Erfarenheten visar att kampanjer som når 20% finansiering inom 14 dagar oftast lyckas med sitt projekt. 80% av framgångsrika kampanjer har en video. Det är inte kvaliteten på videon som är viktig utan berättelsen och budskapet, att man har en vision och brinner för sin grej. Videon bör vara mellan 60-80 sekunder lång. De som dessutom gjort någon form av fysisk kommunikation, till exempel en kickoff eller informationskväll, har fått lite bättre respons. Inte helt oväntat så är det semi-etablerade aktörer som har störst nytta av crowdfunding, då de har en etablerad fan-base. Som helt okänd är det svårare att skapa kontakten med intressenterna och att locka nya människor till sitt projekt. De redan etablerade har oftast finansieringen ordnad på annat håll.

Crowdculture har även planer på att ordna större “kickoffer” där man kan presentera flera projekt samma kväll för intressenter. På så sätt kan enskilda projekt nå en större publik med intresse inom det specifika området än man kanske skulle göra annars. Ytterligare plan är att intressenter ska kunna ge sitt stöd via sms. Det skulle ge fördelar att få stöd när viljan är som störst, till exempel direkt efter en konsert.

Crowdfunding är troligen här för att stanna. Det kommer inte att vara rätt för alla projekt och det kommer vara långt ifrån alla projekt som lyckas med sin kampanj. Framgångssagorna, som inte är sagor, från artister som lyckats blir allt fler och det är bara att göra en sökning på Google. Det är helt klart ett alternativ värt att titta på när det är dags att fundera över finansiering och som ett av de svenska alternativen finns Crowdculture.